Vässa din studieteknik

Text: Elin Liljero Eriksson

Vill du minska pluggtiden, bli mer effektiv och kamma hem högsta betyg på tentorna? SUPERO har träffat studieteknikexperten, föreläsaren och författaren Björn Liljeqvist för att ge dig nycklarna till ett smart och hållbart sätt att plugga.

Det var när Björn Liljeqvist själv läste till ingenjör på Chalmers som han började förstå att det här med studieteknik inte bara är individuellt, utan att det finns vissa metoder som fungerar för alla. I slutet av sina universitetsår återupptog han studier i japanska och upptäckte ett nytt sätt att plugga. Ett intresse föddes.

– När jag skapade ett minnessystem för att lära mig japanskan blev jag inspirerad av hur jag hade studerat matematik. Det fick mig att vilja samla fler tekniker. Snart såg jag att det fanns ett mönster i alla dessa knep och strategier, säger han.

Idag är Björn studietekniksexpert, föreläser på universitet och högskolor och har skrivit boken Plugga smart och lär dig mer!. För SUPERO berättar han om hur du kan studera rätt (vilket är enklare än vad du kanske tror!).

Till att börja med: Ha rätt självbild
Enligt Björn är självbilden viktig, ja nästan avgörande, för hur ditt studerande kommer att gå.
– De flesta studenter som precis har börjat plugga vet inte vad de har för kapacitet. Det kan de inte veta eftersom de aldrig har upplevt sådant tempo tidigare, säger han.

Enligt Björn finns det tre faktorer som påverkar dina studieresultat: talangen, attityden och tekniken.
– Spontant tänker de flesta att talangen spelar stor roll. Det gör den, men det är den faktor som är minst intressant att försöka påverka. Däremot är det bra att lära känna vilka talanger du har eftersom det kan ge en fingervisning om vad som förmodligen skulle passa dig att studera och jobba med, fortsätter Björn.

Attityden handlar om din lust och motivation och hur du förhåller dig till studierna.
– Attitydens roll och det faktum att den är påverkbar är lätt att glömma bort. Många tänker inte på att deras faktiska studieteknik har betydelse för rätt attityd. Det är ofta den änden som är mest gynnsam att börja i.

– Jag tror inte på att peppa med att säga ”du kan om du vill”. Du vill när du kan! Då får du självförtroende. Ta matematik som exempel, du kommer inte att lösa frågan enbart om du har en vilja; du måste ha tekniken, förklarar han. Tekniken är därför den viktigaste faktorn, som brukar leda till motivation och god attityd. Vet du hur du ska studera så blir det roligare.
– När du hittar tekniken kommer du att upptäcka hur mycket större förmåga du har, säger han.

STUDIETEKNIK I TRE ENKLA DELAR
1. Före: Få en överblick
Inför en föreläsning, se till att få en snabb över blick i din kursbok, lärarens kursplan eller genom information på nätet om det som du ska lära dig. Här handlar det inte om att fördjupa dig eller att förstå allt, utan om att ”avväpna” det som kom mer att komma upp i kursen och på så sätt få ett försprång när den drar igång.
Tricket, enligt Björn, är att exponera dig för den kunskap som kommer att komma.

– För att underlätta din studieprocess behöver du plantera frön innan du skördar dem. Detta gör du genom att kolla i förväg vad den nya kursen kommer att handla om.

– Sätt i system att ta runt tio-tjugo minuter varje dag till att skumma igenom det du ska lära dig. Kika exempelvis på kapitlen i den lärobok du använder och säg till dig själv: ”Det här behöver jag inte kunna nu, men jag kommer att lära mig det sedan.”

– De som inte gör det här kommer till föreläsningen och blir överraskade. Så reagerar en normal hjärna inför nya, främmande saker. Har du däremot satt i system att förbereda dig kommer du att känna igen dig lite och få ut mer när du väl är på föreläsningen. Poängen är att göra det kort och regelbundet. Sätter du dig in för mycket och försöker begripa allt blir det för jobbigt.

3 sätt att förbereda dig på
1. Överblick. Skaffa dig en allmän uppfattning om vad kursen innehåller och hur den är upplagd.
2. Få en ”preview”. Kolla upp vilka begrepp du kommer att lära dig.
3. Planera. Vad kommer du att hinna med, vad är viktigt och vad kanske du måste prioritera bort?

2. Efter: Bearbetning
Det som kommer in måste komma ut för att det ska stanna i minnet. Aktivera ditt minne genom att ta 20 minuter varje dag att testa dig själv: Vad lärde jag mig idag?

– På engelska kallas det ”spaced repetition” och det är en av de kraftfullaste studiemetoder jag vet, säger Björn. Först bör du dock förstå hur minnet fungerar.

– En student som sitter på en föreläsning kan tänka: ”vilken bra lärare, jag förstår allt!”. Hon tror att hon kommer att minnas för att det känns så. Jag har varit med om studenter som förstår lösningen precis när jag undervisar, men som fyra veckor senare, när de får exakt samma uppgift, inte alls förstår hur de ska lösa den. Hur är det möjligt? Jo, de hade missat skillnaden mellan att minnas passivt och minnas aktivt.

Passivt minne är när du känner igen något som någon annan visar. Men det betyder inte att du kan göra samma sak själv. Aktivt minne är när du kan få ut det som du har fått in.

– Det som kommit in måste komma ut på något sätt innan dagen är slut. Sätt det i system, exempelvis genom att titta på dina anteckningar och kort förhöra dig själv under pausen. Det gör skillnad. Att skriva är det allra bästa för då tvingar du dig själv att sammanfatta och med egna ord formulera det som du lär dig.

Ett bra sätt är att anteckna under själva föreläsningen. Eller åtminstone vara redo att anteckna. När du är beredd att anteckna lyssnar du på ett annat sätt; du har ett syfte. Vet du dessutom att du kommer att förhöra dig själv efteråt ser du till att du är ännu mer skärpt.

– Det allra bästa sättet tycker jag är att skriva upp saker i punktform. Då kan du gå igenom en föreläsning på fem-tio minuter och punkterna hjälper dig att hitta det som är viktigast att komma ihåg. Lämnar du det åt slumpen kommer det finnas saker du minns en vecka senare, men det är inte säkert att det är just dem som du ville komma ihåg.

10-minutersregeln
Forskning visar att du redan efter cirka tio minuter börjar glömma det du precis har hört. Efter en eller två dagar är det kanske inte mycket som är kvar i minnet. Men det finns ett sätt att komma runt glömskan.

– Om du tar tio minuters paus efter ett studiepass och testar dig själv, då kommer du att skjuta upp glömskan i 24 timmar. Förhör du dig själv igen efter 24 timmar kommer du skjuta upp glömskan i en vecka, säger Björn och förklarar:

– Glömskan är inte linjär, utan logaritmisk. Ett bra sätt att plugga är därför att föra en slags studiedagbok. I din studiedagbok kan du skriva dagens datum och vad du lärt dig idag, men också kontrollfrågor eller miniuppgifter, så att du en vecka senare kan plocka fram sidan och testa dig själv om du fortfarande minns.

– Många studenter repeterar för mycket. Genom en studiedagbok kan du hålla koll. Poängen är att det ska bli glesare och glesare mellan repetitionerna.

– Går du på gym och tränar utan att äta får du inga muskler, fortsätter Björn. På samma sätt behöver vi göra saker efteråt för att huvudaktiviteten ska löna sig. Om du hoppar över efterbearbetningen kan du mycket väl uppleva att du kämpat och slitit så mycket, men inte fått betyg som står i proportion till din ansträngning. Jobba upp en smidig och enkel rutin som passar dig så kommer efterbearbetningen att flyta på av sig själv.

3. Under tiden: I skarpt läge
Vi har nu gått igenom förberedelser och efterbearbetning. Nu kommer det allra viktigaste – det som du ska lära dig just nu. Enligt Björn bör ett studiepass ägnas åt endast en sak, så att du uppnår verklig koncentration. Plugga hellre ofta än länge.

– Är det viktigt att minnas det du läser, skulle jag rekommendera att inte plugga mer än tjugo minuter i ett sträck, säger han. Pluggar du längre än så kommer du att börja glömma bort saker samtidigt som du läser. Alltså, studera i pass, bryt upp och ta korta pauser. När det däremot handlar om att träna och repetera in någonting är inte minnet lika vik tigt, då rekommenderar Björn att studera i max 40 minuter.

– Ju fler delar av hjärnan som är aktiva när du lär dig något, desto starkare blir minnena. När det gäller att studera färdigheter, det vill säga exempelvis hur du löser en uppgift, tipsar Björn om att våga härma medvetet.

– Studera färdiga lösningar genom att skriva av dem för hand och följa med i tankegångarna. Studenter som hoppar på alltför svåra uppgifter direkt har en tendens att köra fast. Den grundläggande metoden för att öva färdigheter är därför att härma.

– Ska du skriva uppsatser, börja med att titta på hur andra bra uppsatser är uppbyggda och skrivna. Då kommer du igång. Men sedan ska du inte fortsätta kopiera utan testa något som är svårare, för stannar du i härmningsstadiet blir du inte bra. Hoppar du över det och börjar med för svåra problem som inte går att lösa – för att du kanske tror att det är mest effektivt – förlorar du tvärtom tid.

– Hitta därför en balans mellan att härma och experimentera. Det är så du lär dig hantverk.

3 tips på studieupplägg
1. Gör en plan över din studietid, exempelvis en förmiddag. Förstudera vad du ska plugga och bestäm vad dina studiepass ska handla om den dagen. Gör en lista.
2. När du pluggat ett pass, ta en tiominuters paus och fråga sedan kort vad du lärde dig under passet innan du går vidare till nästa.
3. Läs, sammanfatta och blicka tillbaka. Då får du både inandning och utandning, och du hinner inte glömma så mycket.

Sammanfattningsvis, disponera din studietid enligt dessa tre delar och gör dem parallellt hela tiden. För varje dag, lägg lite tid på förberedelse och lite på repetition, men mest tid på det som är aktuellt just nu. Om du applicerar denna metod före, under tiden och efter, och sätter den i system, blir din studieteknik både effektiv och smidig.

– Samma grej kommer att dyka upp flera gånger, först som bekantskap, sedan fokuserat och till slut som repetition och fördjupning. Det är så du lär dig något på djupet, avslutar Björn.

 

APPAR & PROGRAM FÖR EN BÄTTRE STUDIETEKNIK

• RescueTime
  Ett program som loggar och håller koll på dina dagliga vanor, hur mycket tid du tillbringar på olika program och webbsidor, för att hjälpa dig att fokusera och bli mer produktiv. Rescuetime.com
• Cold Turkey
  Ett program genom vilket du kan blocka vissa siter och andra dataprogram så att du inte kan gå in på dem under de timmar du satt av för att studera. Getcoldturkey.com

• WorkFlowy
  Ett program som hjälper dig att planera och bryta ner komplexa uppgifter i mindre delar (exempelvis en större uppsats). Workflowy.com

• StickK
  Ett program som hjälper dig att definiera ditt mål och föra dig dit. Du kan till och med satsa pengar på att du ska nå målet. Stickk.com

• Anki
  Ett program som hjälper dig att komma ihåg saker genom ”spaced repetition system” (SRS). Du blir bland annat förhörd vid rätt tillfälle. Ankisrs.net

• FocusBooster
  En enkel ”intervall-timer” som hjälper dig att fokusera under en viss bestämd tid. Finns som app. Focusboosterapp.com