På Trafikverket stavas framtid HÅLLBARHET. Det betyder att verksamhetens långsiktiga mål genomsyras av FN:s hållbarhetsmål. Och att alla ska komma fram smidigt, grönt och tryggt.
Trafikverket planerar, bygger och sköter det statliga väg- och järnvägsnätet. De ansvarar även för den långsiktiga planeringen av sjö- och luftfart. Kort sagt en arbetsplats som knyter samman Sverige med alltmer digitaliserad teknik. Och som förenar yrkesstolthet med framtidsvisioner.
Text: Monica Rogstadius Foto: Rickard L. Eriksson & Nicke Johansson
Det är svårt att vara alla till lags. Trafikverket arbetar på uppdrag av regeringen. I andra änden tampas de med oss vanliga dödliga, som ibland ilsknar till när vägarbeten tvingar oss att sänka farten eller tågförseningar sätter käppar i våra egna hjul.
— Jo, visst är det så. Och det kan onekligen kännas utmanande, svarar Emil Adén, HR-strateg och ansvarig för arbetsgivarprofilering, när han hör mina beskyllningar. Det är något vi aldrig negligerar. Men utmaningarna är större än så. En av våra största utmaningar är att så snabbt och effektivt som möjligt svara upp på FN:s globala hållbarhetsmål. Att förena infrastrukturen med hållbar samhällsutveckling
Vi gör Sverige närmare
Det märks att han är stolt över sin arbetsplats och deras uppdrag.
Hans kalender är kompakt och jag lyckas fånga honom en lunch mellan olika möten.
Han vevar entusiastiskt med armarna över tallriken och berättar med ett leende hur spännande det är att få jobba i helhetsperspektiv som knyter samman vårt Sverige.
— Jag är uppväxt i Nybro och har en del av mina släktingar i Skåne. Ska jag hälsa på dem får jag verkligen se bredden av vår verksamhet. Har jag inte tid att bila hela vägen ner från Stockholm så tar jag tåget eller flyget till Malmö. Eller som jag gjorde i somras, tog båten över till Gotland och sen vidare till Fårö med en av våra gula vägfärjor. Så jag tycker verkligen att vi gör Sverige närmare, berättar han med ett leende.
Livets många vägval
Vägen till Emils karriär liknar mer de små slingrande vägarna än Trafikverkets stora nationella riksvägar. Han älskar djur och är i grunden utbildad djurvårdare. När han läste sin Master på högskolan i Kalmar blev det ekonomi med inriktning marknadsföring. Som den driftiga person han är var han med och startade ett av Sveriges första djurapotek och försåg södra Sveriges djursjukhus med läkemedel.
Hans nyfikenhet och vilja till utveckling ledde honom vidare till Nordea som ekonom. Där blev han snabbt kontorschef och eftersom han även älskar människor kom arbetet alltmer att handla om HR-frågor och employer branding.
— När jag fick veta att det fanns en ledig HR-tjänst på Trafikverket lockades jag av möjligheten att få jobba med så många och breda perspektiv. Och då också kunna ta ytterligare steg i min utveckling. Jag gillar stora företag och tycker om långsiktiga projekt. Det får gärna ta lite längre tid att komma till beslut bara man får möjlighet att köra fullt ut sen, säger han med sin smittande entusiasm.
Yrkesstolthet i alla led
Flexibiliteten i arbetet är en annan fördel. Behöver han resa iväg och se hur arbetet fungerar på andra orter gör han det, behöver han jobba hemifrån är det fullt möjligt.
— När jag reser runt och pratar med olika medarbetare upplever jag ofta att de har yrkesstolthet. Oavsett om det är en tekniker, befälhavare på färjorna eller projektledare, en projektingenjör eller samhällsplanerare, IT-tekniker eller inköpare, säger han och ser rätt yrkesstolt ut han också.
En av de som Emil samarbetar mycket med är Malin Theorin-Wallander, kommunikationsstrateg på Kommunikationsavdelningen och ansvarig för Trafikverkets varumärke.
Hon har varit med från starten och sett organisationen födas och ta form.
Rikstäckande perspektiv
Efter sin kandidatexamen inom media- och kommunikationsvetenskap på Högskolan i Väst har hon hela tiden haft Göteborg som fysisk arbetsplats. Även om hon har jobbat med ett nationellt perspektiv i myndigheter som verkat över hela Sverige.
Först på Vägverket men 2010 när Trafikverket bildades tog hon steget vidare dit.
— Jag lockades av att det var stora kommunikationsmöjligheter. Här fanns utmaningar och utvecklingsmöjligheter både för Trafikverket och mig, berättar Malin.
Syns man så finns man
Det är en myndighet som syns och hörs. Och som det också pratas om, så jag förstår att hon fick något att sätta tänderna i.
— Ja, uppdraget att jobba fram hela varumärket, hur det ska se ut och hur det ska upplevas, kändes givetvis spännande. För det är så klart en utmaning att vidga allmänhetens syn på Trafikverket, fortsätter hon.
Även om huvudkontoret ligger i Borlänge så finns förutom alla förarprovskontor sammanlagt 27 olika kontor fördelade i sex regioner. Men uppdragen är desamma över hela Sverige.
Vägar och genvägar
Trafikverket är en myndighet som inte bara skapar vägar, utan också genvägar. Över hav, älvar, fjordar och sjöar. Från Norrbotten till Skåne, i glesbygd och storstäder. En slags spindel i nätet för folks vardag mellan öar och fastland.
— Det finns många erfarenheter och lärdomar att hämta från varandra, även om de geografiska förutsättningarna skiljer sig. Skåningarna har kanske inte så mycket nytta av norrlänningarnas erfarenhet av att skapa isvägar över sjöar, säger hon med ett skratt. Men i många andra fall vidgar vi våra vyer genom att samarbeta nationellt.
Digitaliseringens möjligheter
På frågan om varför hon stannat så länge som snart tio år svarar hon att hon helt enkelt inte ser något skäl att flytta på sig.
— Här är högt i tak och jag får pröva mig fram och utvecklas. Det som gällde för mig som kommunikatör för tio år sedan är förlegat idag. Nu hittar jag nya spännande vägar genom digitaliseringen. Kanalerna har blivit fler, betydligt snabbare och mer träffsäkra, som exempelvis LinkedIn, förklarar hon. Och dessutom är det en arbetsplats som präglas av omtanke, säger hon med värme i rösten.
En som verkligen vet vad digitaliseringen innebär är Olof Johansson, programchef för Digitaliseringen av transportsystemet. Det kan låta torrt för den oinvigde men ju mer han berättar desto mer fängslad blir jag.
Samhällsutvecklingens lockelse
Han har gjort en snabb karriär här på tre och ett halvt år. Först rådgivare, sen enhetschef och nu programchef.
Uppväxt i Lund, läste till civilingenjör på KTH, inriktning samhällsbyggnad. Planen var att flytta tillbaka till Skåne efter studierna. Så blev det inte. Han trivs i Stockholm med alla de möjligheter som finns.
Gick ut hårt och startade ett litet företag men fick sedan en anställning och blev VD för Samhällsbyggarna. Där kom han i kontakt med sin nuvarande chef och blev alltmer intresserad av Trafikverket.
— Samhällsutvecklingen som Trafikverket är med och påverkar var en lockande utmaning, och det var inte svårt att säga ja när det blev en tjänst ledig, säger han.
Olof har alltid gillat att jobba brett. Han poängterar att i hans jobb måste man vara flexibel och öppen. Utvecklingen går snabbt och man måste förstå förändringar.
— Det passar mig perfekt. Jag är i grunden generalist och har jobbat mycket med förändringsledning, berättar han och beskriver att han jobbar med planeringsfrågor där digitaliseringen ligger i fokus. Ett arbete som berör myndighetens alla verksamhetsområden.
— Vi som organisation behöver kunna hantera såväl stora komplexa projekt med långa planeringshorisonter lika väl som vi måste kunna vara flexibla och nyttja de möjligheter som digitaliseringen ger.
Navet mellan människor, fordon och infrastruktur
Ett av Trafikverkets nyckelord är tillgänglighet. Den är grundläggande för samhället men den måste utvecklas på ett hållbart sätt.
Raskt ritar han på whiteboardtavlan och berättar entusiastiskt.
— När det gäller trafik och bilar till exempel så finns det många nya spännande möjligheter med digitaliseringens hjälp. Vi lever i ett alltmer uppkopplat samhälle där utvecklingen går fort med exempelvis självkörande fordon. Och fordon som kan samla in mycket information. Det ställer nya krav på samspelet mellan infrastrukturen, fordonen och oss människor. Transportlösningar behöver anpassas efter medborgarnas och näringslivets behov och samhället behöver därför en bred palett med smarta lösningar som passar i olika delar av landet, säger han engagerat.
Olof är utåtriktad och social, gillar att jogga, spela fotboll och träffar gärna vänner. En bra balans mellan jobb och fritid.
— Det känns ofta lättare att gå till jobbet än från jobbet, säger han med ett skratt.
Vägarna till mänskliga möten
Att Olof älskar sitt jobb går inte att missa.
— Vi bidrar till samhällsutvecklingen inom infrastruktur och måste då alltid ha för ögonen att göra det på ett så hållbart sätt som möjligt. Vi måste aktivt arbeta med att utmana och komplettera dagens sanningar med nya lösningar. Det gör att vi också kontinuerligt måste forska fram och utveckla morgondagens teknik så att vi skapar ett hållbart samhälle där klimat, hälsa, miljö, säkerhet och social hållbarhet är självklara delar, förklarar han engagerat.
Han är inte bara stolt över att få jobba med de spännande framtidsvisionerna. Han ser också andra fördelar.
— Det är stimulerande att få jobba med så kompetenta medarbetare. Det finns så mycket erfarenhet och spetskompetens som jag möter här och kan bolla frågor med. Men lika viktigt är det förstås att man känner igen sig i företagets värderingar, avslutar han med sprudlande energi.
Traineeprogrammets fördelar
En annan som klättrat snabbt i karriären är Elisabet Spross, ställföreträdande enhetschef och utredningsledare inom Planering.
Född, uppvuxen och fortfarande bosatt i Uppsala är hon en frekvent pendlare på Trafikverkets trafiknät.
Efter sin Masterutbildning inom samhällsplanering tänkte hon forska och doktorera. Men ville för säkerhets skull ha en back up. Tittade på olika traineeprogram och föll för Trafikverkets populära upplägg. Hon antogs och fick därmed möjlighet att ingående se myndighetens alla verksamhetsområden. Redan från början stortrivdes hon och är nu några år senare också ett antal pinnhåll högre i karriären.
Utmaningen när dåtid möter framtid
Starten var intensiv och lärorik. Raskt in i verkligheten som nationell utredare och koordinator för TTT, samverkansprogrammet Tillsammans för Tåg i Tid, med målsättning att öka tågens punktlighet.
— En sann utmaning. Jag fick plötsligt förståelse för svårigheterna att matcha ihop ett över hundra år gammalt järnvägsnät med eftersatt underhåll med ett 50-tal olika tågoperatörer som idag ska samsas på rälsen, beskriver hon.
De senaste 25 åren har persontrafiken på järnvägen ökat med 75% och godstrafiken med 18%.
— Det blir lite av moment 22. Det gör att varje enskilt fel, exempelvis spårspring, dåligt underhållna tåg eller växelfel idag påverkar ännu fler tåg och resenärer och även godstransportköpare jämfört med tidigare.
Barn inget hinder
Som den målmedvetna person Elisabet är blev hon två år senare utredningsledare inom Planering. Och som den effektiva person hon är blev det naturligtvis tvillingar när hon fick barn. Väl tillbaka på arbetet fick hon möjligheten att kombinera sin roll som utredningsledare med att vara ställföreträdande enhetschef. En rolig kombination som går i linje med Elisabets ambition att jobba med ledarskap. Hon har precis avslutat Trafikverkets ledarskapsprogram som hon säger har gett henne många insikter och verktyg för ett bra chefskap.
— Jag trivs framförallt med att ha ett arbete som ger mig frihet att själv lägga upp mitt arbete och att också få arbeta strategiskt med ett helhetsperspektiv av hela transportsystemet och dess användare.
Trafikverket är en beställarorganisation och kan därmed också bidra till att anläggningsbranschen utvecklas.
— Ställer vi rätt krav på våra utförare kan vi få mer nytta för pengarna. Här är innovationsupphandling ett bra verktyg som främjar nytänkande och en välmående bransch som får större möjligheter att arbeta med innovativa lösningar, säger hon med engagemang i rösten och framhåller att de arbetar för att lära av andra och varandra.
Livskvalitet lika viktig som digitalisering
— Andra stimulerande uppgifter är att jag är med i ett projekt för ökat aktivt resande där målet är att få fler att gå, cykla och resa kollektivt genom nya innovativa lösningar. Man tänker ofta att allt ska digitaliseras. Men lika viktigt är att också få in hållbarhet, och livskvalitet, vilket inte alltid är självklart. Digitaliseringen ska ju vara ett verktyg och inte ett mål i sig, säger hon med eftertryck.
På frågan om vad som är det bästa med hennes arbete kommer svaret snabbt och spontant.
— Här sitter vi som spindlar i nätet och får jobba med något så spännande och nyttigt som hållbar samhällsutveckling. Jag bidrar till att verkligen göra skillnad. Kan man önska sig något annat, avslutar hon med ett övertygande leende.
