Amanda Axelsson är 22 år och studerar Teknisk fysik på Lunds Tekniska högskola.

Det var aldrig någon självklarhet då hon länge velat bli läkare, men det ändrades under gymnasiet när hon insåg hur roligt fysik är. Det var också startskottet för en rad olika engagemang såsom Girls in STEM, Womengineer och mycket mer.

Text: Amanda Brännström

Vi möts för andra gången över Google Meet och Amanda sitter i vad som ser ut som ett stort klassrum med tomma skolbänkar bakom sig. Hon pluggar intensivt då hon snart går in en tentaperiod berättar hon med ett skratt. Hon fortsätter att berätta varför hon valde just ingenjörsutbildningen.

– Jag gick naturprogrammet på gymnasiet och där vill många bli läkare och ingenjörer, vilket är de klassiska yrkena att välja. Jag ville bli läkare väldigt länge men insåg någon gång under det sista året på gymnasiet att jag tyckte fysik var jättekul. Då insåg jag att jag inte ens ville bli läkare, det var bara något jag hade tänkt.

Efter den insikten var Amandas tanke att plugga ett kandidatprogram inriktat mot fysik. Hon berättar hur hon var osäker på vad hon ville jobba med, men eftersom hon gärna ville plugga vidare så var det viktigt att hon tyckte ämnet var både intressant och roligt. Fysik prickade in på båda.

– Jag hittade en ingenjörsutbildning som var inriktad mot fysik, Teknisk fysik, som jag pluggar nu. I samband med det stötte jag på en stiftelse som heter Womengineer – som är kvinnliga ingenjörer och där hittade jag många förebilder.

Då blev jag ännu mer intresserad och läste på mer om ämnet. Det var då jag insåg att det var exakt vad jag ville plugga, plus att det kändes ascoolt att bli ingenjör för då kan jag jobba med typ vad som helst sen.

– Många har ingenjörsföräldrar och har alltid varit väldigt målinriktade på att bli ingenjör. För mig var det tvärtom, jag ville hålla mig borta från det. Jag tror att väldigt få har koll på vad ingenjörsyrket egentligen innebär. Man bara hör det och tänker att det är skitsvårt, vilket gör att man håller sig undan från det, menar Amanda.

Hur vet man att man har valt rätt utbildning?

– Det är en sjukt svår fråga. För min egen del så tänker jag att jag ska tycka att det är kul just nu. Det har jag tänkt genom hela livet, oavsett vad det gäller. När det gäller just utbildningar så tänker man mycket på sin karriär, vilka beslut ska man ta för att ta sig dit osv. Men jag lever mer här och nu. Såklart pluggar jag också för att jag ska kunna få en bättre karriär då vårt samhälle är uppbyggt så. Men jag ska plugga i 3 till 5 år och då vill jag göra något jag tycker är roligt. Jag har nu pluggat i lite mer än två år och tycker att det jag pluggar är jättekul. Jag tror det är så man vet att det är rätt.

Att plugga kan vara både svårt och utmanande, hur hanterar du det?

– Jag umgås väldigt mycket med kompisar. Det var något som jag innan jag började plugga var väldigt nervös över, att inte hitta några vänner, i och med att jag flyttade till en helt ny stad där jag inte kände någon. Även för att jag inte associerade mig med den ”typiska tekniska fysikern”. Men så var det inte alls!

Amanda hittade snabbt många bra kompisar och menar att pluggkompisar har varit en stor del i att orka att ta sig igenom en så stundvis tuff och jobbig utbildning.

– Jag sitter under tentaperioder från 06:30 till 19:00 varje dag och pluggar. Då sitter jag tillsammans med alla mina närmsta vänner och vi har skitkul ihop! Vi peppar varandra och räknar tillsammans, säger hon med ett leende.

Hon betonar även vikten av att bryta av med annat så inte plugget tar över hela livet. Struktur är något hon värdesätter högt, då det gör att hon pluggar särskilda timmar och har sin fritid de resterande. Trots stress och släpande uppgifter så är det studentlivet som väger upp det jobbiga. Att få vara en del av något större och känna tillhörighet.

Hur ser din drömkarriär ut?

– Det är svårt att säga i och med att jag verkligen lever i nuet. Jag har egentligen ingen plan efter examen. Jag har aldrig tänkt att jag ska jobba med något särskilt, jag vill helt enkelt bara jobba med något jag tycker är roligt och givande. Vad exakt det är när jag har pluggat klart vet jag inte. Det får jag se då. Jag har haft en tanke om att doktorera inom akademin, men jag kanske inte alls är sugen på det då.

Amanda hoppas att hon fortsatt har samma inställning till livet som nu.

– Om jag inte trivs någonstans ska jag inte vara där och om jag tycker något är kul då ska jag göra det.

Det är tydligt att du är engagerad inom ditt område, berätta mer!

– Det jag är mest engagerad i är jämställdhet inom STEM som står för science, technology, engineering och mathematics. Det var det som fick in mig på banan att söka in på min nuvarande utbildning.

Redan i gymnasiet startade Amanda och två av hennes kompisar en förening som heter Girls in STEM då de under mitten av andra året började känna av obalansen av jämställdhet som fanns inom de områdena. 

– Det var väldigt uppdelat i vilka som briljerade i särskilda ämnen. I matte och fysik tog exempelvis killarna extremt mycket plats och hade väldigt stort självförtroende, medan tjejerna backade och hamnade mer i de samhällsvetenskapliga ämnena och även biologi. Det ville vi i Girls in STEM förändra, berättar hon.

– Man ser att det mycket inom tech-världen är många män och på chefspositioner sitter det fler män än kvinnor. Det var också så jag kom i kontakt med Womengineer, det var första gången jag träffade en kvinnlig ingenjör och insåg att så coola kvinnor hade det yrket.

Hon fortsatte med sin hjärtefråga även efter hon börjat plugga på högskolan och kunde se att hennes tidigare bild av obalansen inom yrket bekräftades ytterligare, då majoriteten av hennes klasskompisar var killar.

– Ungefär 15 av 100 är tjejer. Det är ännu större skillnad på dataingenjörs-programmet och teknisk matte där det finns ännu färre tjejer. Min tanke var att det var helt sjukt och undrade hur det kunde vara så, för jag tror inte att det har med genetik att göra – att tjejer gillar matematik och fysik mindre. Det är bara en stereotyp i samhället.

– När man föreställer sig vilka som håller på med dessa ämnen tänker man direkt på män. Eller att man inte alls kan relatera till de personer som gör det. Då kommer man heller inte välja den vägen, precis som jag tänkte innan jag började på utbildningen.

– Jag blev själv engagerad i Womengineers stiftelse och bloggar för dem där jag skriver om hur det är att plugga till ingenjör. Jag är även ordförande för vår tjejförening som vi har på sektionen Teknisk fysik, för att främja de tjejer som pluggar på sektionen men också för att få in fler tjejer. Det är skitkul men också frustrerande. Jag får chansen att träffa väldigt inspirerande personer, vilket är otroligt.

Hon berättar med stolthet hur det blir som en cirkel där hon försöker inspirera andra tjejer att börja plugga inom detta område, samtidigt som hon blir väldigt inspirerad av de hon får kontakt med.

Hon är övertygad om att förebilder och inspiration är bland det viktigaste som finns när det kommer till val som att börja plugga eller söka jobb.

Kan du summera studentlivet med 3 ord?

– Utvecklande, inflytningsrikt och kul (just nu hehe).