Text: Marianne Hulkko
Sveriges förenade studentkårer (SFS) är den nationella studentkårsorganisationen som för fram samlade studenters talan i frågor som rör dem på en nationell och internationell nivå.
Sammanslutningen bildades år 1921 av studentkårer för att generera ett nationellt språkrör i utbildningspolitiska sakfrågor. I anslutning till nyckelaktörer vill man skapa positiva förändringar och öka kvalitén på utbildningarna vid landets universitet och föra dialog med beslutsfattare i regeringen.
SFS bevakar och sprider också information om utbildnings-, forsknings- och studiesociala frågor utöver sin funktion som representant för studenter med olika förutsättningar, bakgrunder och utbildningar.
– Det är helt valfritt att vara med i SFS där kårer får ansöka om medlemskap, säger Caroline Sundberg, ordförande på SFS.
– Det finns i nuläget 52 medlemskårer, vissa städer har även flera än en. Utan studenternas efterfrågan skulle SFS inte finnas, utan organisationen är helt uppbyggd och beroende av studentkårernas vilja att ha en nationellt samlad röst. SFS är i sin tur en medlem av European Students’ Union (ESU), en paraplyorganisation som representerar ungefär 11 miljoner studenter från 39 olika länder inom European Higher Education Area. ESU arbetar för en kvalitativ högre utbildning inom Europa och för studenternas rättigheter. SFS representeras i ESU av SFS internationella kommitté Komit, som består av fyra ledamöter som valts ut av styrelsen. Caroline Sundberg är en del av kommittén.
SFS är partipolitiskt och religiöst obunden, men medlemskårerna kan föra partipolitiska agendor i sakfrågor – beroende på deras interna organisations struktur. SFS verksamhetsår löper från den 1/7 till den 30/6. Under senaste fullmäktige beslutade de att fokusfrågan ska fortlöpa under tre år istället för ett år som tidigare. Den nuvarande fokusfrågan är pedagogik och SFS har noterat att arbetet har bidragit till en förändring genom att flera inom sektorn pratar om det. Man diskuterar exempelvis huruvida forskning meriteras högre än pedagogik.
– Forskarna på våra lärosäten är ofta välmeriterade inom sitt vetenskapsområde men har inte haft möjlighet eller inte valt att utvecklas som goda lärare/pedagoger för att kunna engagera studenterna inom vetenskapen. Det är lätt hänt att man lägger skuld på studenten, men det är högst relevant att se över utbildningen, lärandemiljön och att man som student får veta vilka mål man förväntas uppnå. Det finns studenter som upplever svårigheter att hänga med som vi gärna vill hjälpa utan att man för den delen sänker nivån på utbildningen. Fokus bör ligga på kvalitén i lärandet.
Det var detta som drev SFS att bjuda in till debatt om pedagogiken i högskolan, en fråga de fortfarande driver. Vem ansvarar egentligen för kvalitén – och upprätthållandet av den – på undervisningen på högskoleutbildningar idag? I samband med detta skapade de kampanjen ”Alla fattar utom jag” där de vill driva på kraven; alla lärare ska ha en pedagogisk utbildning och få fortlöpande kompetensutveckling. Alla bra lärare ska belönas utefter pedagogiska meriteringssystem. Samt att en myndighet bör ha ansvar för pedagogikens fortsatta utveckling och främjande vid lärosätena i landet.
SFS antar alla ställningstaganden rörande verksamhet och ekonomi under det årliga fullmäktigemötet eftersom fullmäktige är de förenade studentkårernas högsta beslutande organ.
– Vi har även fört diskussioner om bostäder och har så gjort under en längre period. På fullmäktige 2015 gjorde vi ett bostadspolitiskt ställningstagande för att ge oss en högre röst i debatten gällande bostäder för studenter. Det handlar bland annat om att skapa möjligheter för bostäder särskilt anpassade för studenter och att utveckla en lösning på det stora behovet av bostäder och de ekonomiska förutsättningar som studenterna har. Akutboenden är en lösning som flitigt används, men är inte vad vi ser som långsiktigt hållbart och fler bostäder måste byggas. Varje år gör SFS en bostadsrapport som kartlägger bostadssituationen för studenter i landets studentstäder för att uppmärksamma och informera om problematiken.
Också sjukförsäkringens brister har förts upp till diskussion i och med kampanjen #heltsjukt där man vill medvetandegöra dessa brister och förbättra sjukförsäkringen för studenter.
– Exempelvis är karenstiden på 30 dagar och studenter kan inte vara deltidssjukskrivna eller rehabiliteras tillbaka till studier, förklarar Caroline.
Målsättningen är att förslagen från den parlamentariska socialförsäkringsutredningen ska formas utefter krav som SFS lagt fram.
SFS har varit med och påverkat flera områden inom utbildningspolitiken såsom studiemedel, högskolornas mångfaldsplaner, likabehandlingslagen för högskolestudenter (som nu ingår i diskrimineringslagen), bättre villkor för studenter med barn och mycket mera.
SFS fortsätter att vara en stor tillgång för landets studenter och tillsammans fortsätter de att förändra och förbättra högskoleåren som är så viktiga för så många.
