Kompetens och integritet

Martin Blohm har jobbat inom regionen i över 20 år och vet vad som krävs för att bemöta de svårigheter som kan uppstå vid ett högriskhäkte som Kronoberg. Trots sina 20 år i ryggen, är han en av de anställda med minst erfarenhet på häktets sjukvård.

Text: Susanna Perämäki Foto: Rikard L. Eriksson

Text: Susanna Perämäki

Foto: Rikard L. Eriksson

Martin är samordnande sjuksköterska på häktet i Kronoberg. Han har varit utbildad sjuksköterska sedan år 2000 och har spenderat majoriteten av sina yrkesverksamma år på ambulansen i Stockholm. Martin har även arbetat palliativt och med akutvård vid Huddinge sjukhus. Han fick upp ett intresse för arbetet på Kriminalvården via en kollega och de fördelaktiga arbetstiderna lät lockande.

– Jag tänkte att arbetet på ambulansen nog inte var helt olikt arbetet inom Kriminalvården. Det blev faktiskt två vändor hit – första gången var jag resurssköterska på södra sidan av Stockholmsregionen men det krockade lite med livet som småbarnsförälder. Anstalter ligger ibland långt från infrastruktur och det ställde till det när barnen var små. Nu är de större och jag är tillbaka för att stanna!

Jag frågar Martin vad den stora skillnaden är mellan att jobba inom Kriminalvården kontra regionen och efter en liten stund betänksamhet svarar han:

– En stor skillnad är att i Regionen där ute, är det en annan form av fysisk personaltäthet. Det finns ofta en läkare runt hörnet att rådfråga i oklara situationer. Här på Kriminalvården ser det annorlunda ut, stor vikt läggs vid kompetens, eget ansvar och självständigt arbete. En annan inte helt självklar skillnad som människor brukar anta är hotbilden i yrket. Jag får ofta frågan om det är otäckt att jobba bland de intagna men vad man då inte tar med i beräkningen är att här på Kriminalvården finns det givetvis ett säkerhetsorgan som fungerar. På Kriminalvården kontra ambulansen utgår man från att det finns en riskbild om hot och våld och på ambulansen är man ofta ensam om något oväntat händer i en situation som kan bli otäck. På ambulansen har du inte samma uppbackning.

Martin verkar genuint entusiastisk över sitt yrke och berättar;

– Glädjen i yrket som sjuksköterska på Kriminalvården är att ha en varierad personalgrupp, och då inte bara vårdpersonalen, med stor diversitet bland människorna som jobbar här. Det är en oerhört berikande faktor, alla världens hörn finns representerade. Olika samhällsklasser, åldrar och kön. Det är också roligt att träffa patienter som man annars inte skulle ha mött, vi har ett tvärsnitt av befolkningen här som är skevt rent statistisk, men våra intagna/patienter är ju faktiskt även de från olika samhällsklasser, de talar olika språk och har olika sjukdomar.

Jag undrar om det finns något specifikt som är spännande med yrket som sjuksköterska på Kriminalvården:

– Många av de intagna har ofta inte sökt vård när den har behövts, de kan ha långt gångna sjukdomsbilder, och det är spännande, ur perspektivet som sjuksköterska.

Särskiljer sig vårdmodellen och arbetet något på ett häkte kontra en anstalt?

– Häktet arbetar annorlunda än anstalterna, vårdmodellen kallas ”vård som inte kan anstå”- vi vet ju aldrig hur länge någon är häktad: den jag träffar idag kan gå fri imorgon eller om tre månader. Därför drar vi inte gång långa utredningar hos oss utan det handlar mer om akutvård. På anstalt är det annorlunda då det är tidsbestämda straff vilket innebär att man har möjlighet att dra i gång vårdprocesser över tid.

Jag frågar Martin om det finns något specifikt han är stolt över med sitt yrke:

– Stoltheten ligger i arbetet som vi tillsammans utför, mina närmsta kollegor och läkare har en gedigen empirisk och teoretisk kunskap och även om jag är yngst och har minst erfarenhet här på sjukvården på Kriminalvården, har jag 20 års erfarenhet i ryggen. Tillsammans har vi erfarenhet och kunskap på ett par hundra år. Det är jag stolt över att vara en del av!

Avslutningsvis frågar jag Martin om han har något råd för den som önskar söka sig till sjukvården på Kriminalvården och han säger:

– Gå till dig själv och fråga: Känner jag mig trygg i min yrkesroll? Det kommer att komma tillfällen då du måste kunna förlita dig på din kompetens och vara extremt tydlig med gränssättning, även om du inte har konsensus och det kan vara svårt som ny i yrket. Du möter många färgstarka personligheter här som ibland kan ställa orimliga krav på vården och väsnas en del, då är det viktigt att kunna förlita dig på din kompetens och sätta ner foten ordentligt.

Ett gott råd är att först skaffa sig den kliniska erfarenheten som behövs i regionen och inte direkt söka sig som nyutexaminerad till Kriminalvården.

Martin är samordnande sjuksköterska på häktet i Kronoberg. Han har varit utbildad sjuksköterska sedan år 2000 och har spenderat majoriteten av sina yrkesverksamma år på ambulansen i Stockholm. Martin har även arbetat palliativt och med akutvård vid Huddinge sjukhus. Han fick upp ett intresse för arbetet på Kriminalvården via en kollega och de fördelaktiga arbetstiderna lät lockande.

– Jag tänkte att arbetet på ambulansen nog inte var helt olikt arbetet inom Kriminalvården. Det blev faktiskt två vändor hit – första gången var jag resurssköterska på södra sidan av Stockholmsregionen men det krockade lite med livet som småbarnsförälder. Anstalter ligger ibland långt från infrastruktur och det ställde till det när barnen var små. Nu är de större och jag är tillbaka för att stanna!

Jag frågar Martin vad den stora skillnaden är mellan att jobba inom Kriminalvården kontra regionen och efter en liten stund betänksamhet svarar han:

– En stor skillnad är att i Regionen där ute, är det en annan form av fysisk personaltäthet. Det finns ofta en läkare runt hörnet att rådfråga i oklara situationer. Här på Kriminalvården ser det annorlunda ut, stor vikt läggs vid kompetens, eget ansvar och självständigt arbete. En annan inte helt självklar skillnad som människor brukar anta är hotbilden i yrket. Jag får ofta frågan om det är otäckt att jobba bland de intagna men vad man då inte tar med i beräkningen är att här på Kriminalvården finns det givetvis ett säkerhetsorgan som fungerar. På Kriminalvården kontra ambulansen utgår man från att det finns en riskbild om hot och våld och på ambulansen är man ofta ensam om något oväntat händer i en situation som kan bli otäck. På ambulansen har du inte samma uppbackning.

Martin verkar genuint entusiastisk över sitt yrke och berättar;

– Glädjen i yrket som sjuksköterska på Kriminalvården är att ha en varierad personalgrupp, och då inte bara vårdpersonalen, med stor diversitet bland människorna som jobbar här. Det är en oerhört berikande faktor, alla världens hörn finns representerade. Olika samhällsklasser, åldrar och kön. Det är också roligt att träffa patienter som man annars inte skulle ha mött, vi har ett tvärsnitt av befolkningen här som är skevt rent statistisk, men våra intagna/patienter är ju faktiskt även de från olika samhällsklasser, de talar olika språk och har olika sjukdomar.

Jag undrar om det finns något specifikt som är spännande med yrket som sjuksköterska på Kriminalvården:

– Många av de intagna har ofta inte sökt vård när den har behövts, de kan ha långt gångna sjukdomsbilder, och det är spännande, ur perspektivet som sjuksköterska.

Särskiljer sig vårdmodellen och arbetet något på ett häkte kontra en anstalt?

– Häktet arbetar annorlunda än anstalterna, vårdmodellen kallas ”vård som inte kan anstå”- vi vet ju aldrig hur länge någon är häktad: den jag träffar idag kan gå fri imorgon eller om tre månader. Därför drar vi inte gång långa utredningar hos oss utan det handlar mer om akutvård. På anstalt är det annorlunda då det är tidsbestämda straff vilket innebär att man har möjlighet att dra i gång vårdprocesser över tid.

Jag frågar Martin om det finns något specifikt han är stolt över med sitt yrke:

– Stoltheten ligger i arbetet som vi tillsammans utför, mina närmsta kollegor och läkare har en gedigen empirisk och teoretisk kunskap och även om jag är yngst och har minst erfarenhet här på sjukvården på Kriminalvården, har jag 20 års erfarenhet i ryggen. Tillsammans har vi erfarenhet och kunskap på ett par hundra år. Det är jag stolt över att vara en del av!

Avslutningsvis frågar jag Martin om han har något råd för den som önskar söka sig till sjukvården på Kriminalvården och han säger:

– Gå till dig själv och fråga: Känner jag mig trygg i min yrkesroll? Det kommer att komma tillfällen då du måste kunna förlita dig på din kompetens och vara extremt tydlig med gränssättning, även om du inte har konsensus och det kan vara svårt som ny i yrket. Du möter många färgstarka personligheter här som ibland kan ställa orimliga krav på vården och väsnas en del, då är det viktigt att kunna förlita dig på din kompetens och sätta ner foten ordentligt.

Ett gott råd är att först skaffa sig den kliniska erfarenheten som behövs i regionen och inte direkt söka sig som nyutexaminerad till Kriminalvården.