“Du tillhör inte framtiden om du inte är värderingsdriven och hållbar.”

Ishtar Touailat har uppmärksammats för både sitt entreprenörskap och ledarskap. Som Innovationschef på Nordens största IT-bolag Tieto har Ishtar lett ett stort förändringsarbete inom AI, tech och jämställdhet. Nu vill hon ge tillbaka till samhället med det nya bolaget Futuristas.

Text: Hanna von Zweigbergk Foto: Rickard L. Eriksson

Hon drivs av att skapa förändring för kvinnor i hela världen. Hon har fått utmärkelserna Årets IT-kvinna, Framtidens kvinnliga ledare, Supertalang och Innovationsängel – för att nämna några. 

Jag har tillslut lyckas hitta en dag som passar in i Ishtars välfyllda schema. Hennes kalender rymmer massor av spännande projekt, möten, föreläsningar och event. Jag träffar fotografen utanför hennes lägenhet i centrala Stockholm och när vi går in på gården innanför porten ser vi en vinkande kvinna i ett av fönstrena. Ishtar öppnar dörren till sin lägenhet och vi möts av ett stilrent, men ändå väldigt varmt hem. 

— Jag har lagt ner min själ i det här hemmet – jag är broke tack vare den här lägenheten, säger hon med ett skratt. 

Det tar inte lång tid förrän jag märker av den otroliga drivkraft och energi som Ishtar utstrålar. Hon är snabb på pucken och börjar direkt berätta om sina framtidsvisioner samtidigt som hon frågar om vi vill ha något att dricka. Vi sätter oss ner och jag försöker backa bandet för att få svar på hur Ishtar blev den framgångsrika kvinna hon är idag.

Den tuffa uppväxten formade Ishtar

För nästan två år sedan valde Ishtar att berätta om sin uppväxt och om de tuffa åren som på ett sätt lade grunden till den självsäkra och starka kvinna hon är idag. Hon flyttade hemifrån redan när hon var 14 år och har sedan dess insett värdet i hårt arbete och en stark framtidstro. Men vi ska inte gå in alltför djupt i denna del av Ishtars liv. Hennes karriär är mer än den uppväxt hon hade. 

Långt innan hon blev entreprenör och innovationschef på ett storbolag ville hon bli läkare. Drömmen var att jobba med Läkare utan gränser i länder som är utsatta och i krissituationer. Hon insåg att det skulle bli ett problem eftersom hon har fobi för blod. 

— Det var då jag kom på att jag istället kan utbilda mig till sociolog, för att kunna forska och jobba i utsatta länder. 

Hon volontärarbetade som flyktingsamordnare på Röda Korset i kombination med studierna. Där lärde hon sig hur viktigt det är att flyktingar får en chans att integreras i det svenska samhället. 

— Jag fick insikter i hela resan från de krigsdrabbade områden flyktingar lämnar bakom sig till vilka utmaningar de har när de kommer till Sverige. Mitt intresse att hjälpa människor växte när jag fick höra deras berättelser.

Problemet med akademin

Sista året på högskolan, i samma veva som Ishtar skulle skriva sitt exjobb, stötte hon på ett problem i den Svenska universitetsvärlden. Interaktionen mellan näringsliv och studentliv var bristfällig och majoriteten av de studenter som skulle skriva ett exjobb hade inte hittat ett företag de kunde samarbeta med.

— I början tänkte jag att det var en slump, men det fortsatte att dyka upp student efter student som hade samma problem. Tillslut träffade jag studenter på daglig basis som saknade denna koppling till näringslivet. Jag insåg att det här var ett verkligt problem, inte bara bland mina egna klasskamrater utan även i andra program och institutioner.

Hon berättar att hon är en väldigt nyfiken person som har svårt att acceptera absoluta sanningar utan att först ha upplevt eller upptäckt problemet själv. Hon ville bilda sig en uppfattning om vad det egentliga problemet var och bestämde sig för att prata med studenterna. Närmare bestämt 756 studenter. 

— Jag började prata med studenterna och gick sedan vidare till handledarna och rektorerna. Då fick jag deras bild av vart problemet låg.

— Vad som fattades var bolagens syn på det hela. Så jag pratade med de bolag som kontinuerligt tog in studenter, allt från större jättar som Volvo till mycket mindre företag.

Det märks att dessa frågor fortfarande är högst aktuella för Ishtar när hon med inlevelse berättar om hur hennes värderingsdrivna och idealistiska anda kickade in. 

— På den tiden fick lärosätet 40 000 kr per student som examinerades. Hade de då stora klasser där majoriteten inte examinerades innebar det att lärosätet förlorade väldigt mycket pengar. Bara i min klass var vi ungefär 80-90 studenter, tittar vi på hela Stockholms universitet studerar idag ungefär 30 000 personer. Flera studenter behövde vänta ytterligare ett år för att hitta ett företag till sitt exjobb. Jag menar, vem vill vänta ett år på att göra klart sitt exjobb?

Det var då idén om Studentkompetens föddes. Studenter, doktorander och forskare skulle matchas mot företag och på så sätt agera brygga mellan akademin och näringsliv. Men det var inte det enda som låg i vaggan. Ishtars kärlek till entreprenörskap föddes samma dag som hennes första affärsidé kom till liv. 

— Akademins främsta uppgift är inte utbildning, utan att agera brygga mellan näringsliv och studenter. Utbildning och forskning kommer på andra plats. Det hade de totalt misslyckats med och det var därför jag startade mitt första företag. 

Illusionen som väckte Ishtar

På den vägen har det fortsatt. Som entreprenör har Ishtar både drivit framgångsrika bolag och utbildat nya entreprenörer. Hon beskriver det själv som att hon hade levt i en illusion som nu var bortblåst. Hennes syn på företagande och karriär hade förändrats.

— Jag insåg att en akademisk bakgrund är jättebra, men med entreprenörskap kunde jag göra vad jag vill när jag vill. Jag behövde inte utbilda mig inom ett speciellt område för att jobba i ett särskilt yrke. 

— Som entreprenör kunde jag lösa alla problem i världen, om jag ville. Med teknik kunde jag skala upp och skapa en större impact. 

Glädjen över sin nyfunna kärlek till entreprenörskap gick snabbt över till ilska. Varför hade hon inte hört talas om entreprenörskap tidigare?

— På den här tiden var det mycket snack om företagande och i sammanhanget sågs kvinnliga entreprenörer som lallare. Du hade inte direkt någon rockstjärne-status som entreprenör, som vissa har idag. Folk ifrågasatte mitt karriärval och tyckte att jag var en idiot som hade gått en högskoleutbildning och som sedan valde att bli entreprenör. 

Människor såg inte Ishtar som en seriös person och hon berättar om hur ensamt det kändes i början. Hon hade ingen som stöttade henne i sitt val att gå denna karriärväg. 

— Många var till och med emot mig. Som praktiskt taget den enda kvinnan inom startupscenen blev det väldigt tydligt hur mansdominerat det var. Bilden av att det endast är män som är företagare gjorde att jag som kvinna aldrig hade sett entreprenörskap som ett alternativt karriärval.

Visionen var att fler kvinnor skulle få uppleva samma känsla Ishtar kände för entreprenörskap. Hon startade Starta eget-kursen vid Stockholms universitet där hon tränade totalt 14 000 studenter i entreprenörskap. 

— När jag startade kursen tänkte jag att det skulle inspirera några studenter i alla fall. Redan första året slog det igenom och nästa 2000 studenter gick kursen. Efter första året drog jag slutsatsen att inspiration är minst lika viktig som att veta hur man praktiskt går från idé till produkt. Insikten fick mig att dra igång Starta Eget-dagen där vi hade föreläsare som Prins Daniel (Prins Daniels Fellowship), Niklas Zennström (Skype), Martin Lorentzon (Spotify) och Carolina “Lina” Gebäck (Linas Matkasse). Såväl som mindre lokala entreprenörer som kunde berätta om sin resa och lärdomar.

Vart är alla kvinnor?

Som den enda kvinnan på entreprenörsevent och investeringsträffar började Ishtar ifrågasätta varför det inte fanns fler kvinnor inom startupscenen. Hon frågade alla hon träffade och fick oftast svaret “Kvinnor är inte intresserade av entreprenörskap”.

— Jag hade svart på vitt att så inte var fallet. Ungefär 40-60 % av de som gick min kurs var kvinnor. Statistiken visade att kvinnor faktiskt vill och kan driva igenom sina affärsidéer, även fast de kanske inte syns där ute. 

— Kvinnor var väl förberedda, de hade gjort sin research med marknadsundersökningar och pratat med personer som är villiga att betala för deras produkt eller tjänst. Så varför lyckas dem inte ta sin affärsidé hela vägen?

Efter att ha intervjuat hundratals kvinnor bottnade resultatet i tre huvudpunkter. Självtillit, riskbenägenhet och synen på den kvinnliga entreprenören. För att få upp självförtroendet hos de kvinnliga entreprenörerna drog Ishtar igång ytterligare ett initiativ – Start Up Bootcamp. Där skulle kvinnor gå från idé till AB på bara en vecka. Redan första omgången lyckades 10 av 12 kvinnor. En av dem vann dessutom Stockholm Stads innovationsstipendium. 

Tårarna är nära när jag frågar henne hur det känns att veta hur många kvinnor hon hjälpt under de senaste åren. 

— Jag fick gåshud nu när du sa det. Att se dem växa och bli framgångsrika hedrar mig. Jag har varit med under perioder där de har brytit ihop och sagt ”jag klarar inte det här mer, det är för tufft”. Man jobbar i så extrema situationer där hela du sätts på prov. Du riskerar allt för att göra det här och då krävs det att man litar på sig själv och sina idéer. Man blir rädd och orolig, jobbar långa dagar för att få ihop allt och så lyckas man tillslut. Jag är jättestolt och majoriteten av de jag har jobbat med har jag idag en relation med. 

Pay it forward

Som den inspirationskälla hon är vill hon nu att andra ska sprida det hon har lärt ut i alla dessa år. Hennes motto är sedan länge “pay it forward”.

— Det blir en stor impact då många av de som jag har hjälpt vill hjälpa andra. De förstår värdet i att hjälpa andra och att ge tillbaka. När jag har byggt bolag, utvecklat produkter eller tjänster så har hela mitt motto har varit att pay it forward, att alltid ge tillbaka. Om du inte hjälper andra så kommer du aldrig att bli framgångsrik. Du kommer aldrig ta dig någonstans. För du kan växa exceptionellt men sen kommer du att falla. Hjälper du inte andra är du helt själv. 

På uppdrag av Näringsdepartementet byggde Ishtar upp Innovationskontoret på Stockholms universitet. Ett uppdrag som bland annat gick ut på att hjälpa forskare att kommersialisera sina forskningsresultat men också att ge studenter och doktorander hjälp att realisera sina affärsidéer. 

I sju år drev Ishtar Innovationskontoret, Starta Eget-kursen och Starta Eget-dagen i samband med andra initiativ som Start Up Bootcamp och Women in Business Accelerate. 2016 blev Ishtar nominerad till Årets IT-kvinna som ges ut av IT-bolaget Tieto.

— När jag blev nominerad fick jag komma in på förhör… Jag menar intervju, säger hon med ett skratt och fortsätter. De intervjuade mig och ställde ganska tuffa frågor. När intervjun var slut sa jag ”nu är det min tur att intervjua er”. Jag kommer inte att fronta ert företag om jag inte vad ni gör gör och vad ni står för. Årets IT-kvinna är en utmärkelse som handlar om att skapa skillnad för kvinnor. Jag ville veta vad Tieto hade gjort för andra kvinnor. 

Årets IT-kvinna

Priset för Årets IT-kvinna kammade Ishtar hem och hon blev därefter headhuntad av Tieto. Men det var inte självklart att hon skulle tacka ja till deras jobberbjudande.

— Jag var inte intresserad i början. Att jobba för ett så stort bolag har aldrig lockat mig. Men jag funderade på uppdraget som de presenterade och jag förstod att jag skulle kunna fortsätta jobba med startups och entreprenörer. Att bli innovationschef och driva en AI-inkubator kunde vara en förlängning i min karriär och framförallt ett sätt att komplettera allt jag har lärt mig innan. Bli mer tech savvy. 

Innovation och AI blev vardag för Ishtar under två års tid. När hon valde att lämna bolaget ville hon fokusera mer på sitt arbete med andra startups, investera, föreläsa på globala scener såsom lokala och bli författare.

— Mitt mål har alltid varit att arbeta med kvinnor och ungdomar för att de ska ha en möjlighet att ta för sig lika mycket som männen gör. Jag kommer alltid att jobba med startups och olika pay it forward-projekt för att uppnå mitt mål.

Som den serieentreprenör Ishtar är tog det inte lång tid förrän ett nytt bolag startades. När Ishtar var liten och drömde om att bli läkare hade hon alltid en tydlig vision om att hon ville jobba i Afrika med barn, ungdomar och kvinnor. Något som nu är verklighet.

— Jag är grundare av och driver Futuristas som är ett initiativ som handlar om att ge tillbaka. Vi utbildar kvinnor, barn och ungdomar i programmering, AI, tech och growth mindset. Och nu har vi börjat utbilda även i Afrika. 

Ishtar Touialiat har fått fler utmärkelser under sin karriär. Bland annat Årets IT-kvinna och Framtidens kvinnliga ledare.

Futuristas har en stark och tydlig grundtanke. Detta speglar sig i Futuristas vision: att alla kvinnor ska ha samma förutsättningar att lyckas, oavsett var i världen de befinner sig. Ishtar vill hjälpa kvinnor att ta kontroll över sina egna öden och det spelar ingen roll om det är kvinnor i Sverige eller i Afrika. Alla ska ha lika förutsättningar för att lyckas, för att ta sig fram och för att inta ledande positioner.

— Jag har sett, och ser fortfarande, att spelplanen behöver ändras. Vi har en fördelning bland män och kvinnor som är helt sned. Vi behöver tänka om och agera därefter. 

Övertygelsen om att arbetsmarknaden och våra jobb kommer att förändras snabbare och snabbare går inte att missa. AI och gigekonomin är stora delar i framtiden och framtidens ledare måste vara värderingsdrivna och tänka hållbart, menar Ishtar.

— Det är därför jag driver Futuristas, för att utbilda kvinnor och de yngre att inta framtiden, att vara rustade för framtiden. De ska kunna driva och leda framtidens organisationer. Jag arbetar mer och mer gentemot barn och ungdomar för att lära dem självledarskap och growth mindset. Vi behöver gå ner i åldrarna när vi tränar och utbildar barn i dessa frågor. De är lika viktiga om inte viktigare än programmering och matematik. Att lära dem bli socialt intelligenta och agila är nyckeln. De måste lära sig hur man blir en hållbar ledare och inte kopior av Trump. 

Sexism, jäv eller korruption kan störta ett bolag på dagen. Ishtar ger ett flertal exempel på bolag som har tagit stora smällar av att grundare eller högt uppsatta män varit sexistiska mot kvinnor. 

— Nu mer än någonsin måste vi ta ett ansvar att faktiskt lära oss och de yngre generationerna om hållbarhet och etik. Du kan inte utveckla produkter och tjänster som går emot allmänhetens värderingar. Du tillhör inte framtiden om du inte är värderingsdriven och hållbar. Det är mitt budskap, avslutar hon med ett självsäkert leende.