Vägen till DEN TYSKA ARBETSMARKNADEN

Från Karolinska institutet till en chefspost hos ett av världens mest personalmedvetna läkemedelsföretag. SUPERO har rest till småstadsidyllen Ingelheim för att få en unik inblick i Nancy Oezbeks karriärväg från Karolinska Institutet till en topposition hos det tyska läkemedelsföretaget Boehringer-Ingelheim.

Text: Marianne Hulkko Foto: Charlotte Breyer

Det är med ett stort leende och en varm utstrålning som Nancy Oezbek visar oss in på huvudkontoret i Ingelheim, beläget i regionen Rhein­land-Pfalz. Vi befinner oss omkring 15 km från Mainz, omgivna av kullar med vinodlingar. Vi passerar säker­hetsdörrarna och möts av en enorm glas­byggnad i modern arkitektur. Glasomslutna hissar för oss högt upp i byggnaden. Nancys arbetskontor har en obeskrivlig utsikt över vackra Ingelheim.

Nancy är yngst i syskonskaran av tio barn, varav sju är äldre bröder. Hon har alltid fått stå på sig för att få sin vilja fram. Det har gjort henne till att bli en härdad och målinrik­tad person med en enorm drivkraft som länge vetat vad hon vill.

— Jag har alltid haft ett stort intresse för medicin och bestämde mig under gymna­sietiden för att arbeta inom läkemedelsbran­chen, så för min del var vägen till Karolinska Institutet självklar. Jag tog min magisterexa­men i Biomedicin år 2008 och fick redan un­der min magisteruppsats mitt första jobb på läkemedelsjätten Sanofi som Pharmacovigi­lance Officer*. Jobbet var oerhört lärorikt och bra men det räckte inte för mig. Efter tre år ville jag vidareutvecklas och fick möjligheten att bli Nordisk chef på det tyska läkemedels­företaget Boehringer-Ingelheim i Stockholm. Under intervjun med min blivande chef var jag öppen i min kommunikation om mina visioner och jag visade ett tydligt driv. Jag tror att det var ärligheten som skapade ett ömsesidigt förtroende, jag fick jobbet som 29-åring – och dessutom nybliven mamma – trots att jag saknade tidigare erfarenhet av personalansvar.

Det råder inga tvivel om att Nancy arbetar med stor passion och stolthet, hon beskri­ver Boehringer Ingelheim som en medve­ten arbetsgivare som värderar de anställda och tar vara på deras kompetenser. Men självklart måste man våga visa framfötterna och driva på.

— Det är säkert den naturliga prägeln un­der min barndom som satte tonen. Alla mina syskon har mer eller mindre lagt ribban högt och satsat på olika karriärvägar. Det är lätt att prestationskraven känns överväldigande, men våga bör man. Med en mamma som all­tid förmedlat utbildning som den självklara vägen till framgång är jag glad att jag vuxit upp i en familj som värderar utbildning och karriär. Jag har en hög arbetsmoral och har byggt upp förmågan att plocka fram modet att satsa.

Utbildningen på KI är internationell på så sätt att de ofta har utländska föreläsare och flera utbytesstudenter på kurserna samt möjlighet till utlandsstudier genom ett utbytesprogram.

— En stor möjlighet jag fick under min studietid var att åka till USA tillsammans med en annan student och några kursledare från KI för att etablera ett utbytesprogram mellan ett universitet i Minnesota och KI. På plats i USA lärde jag känna en professor inom Immunologi och han erbjöd mig en praktiktjänst över sommaren i USA. Den erfarenheten ökade mitt intresse för att arbeta i andra länder. Jag vet inte om jag kan säga att det var en motgång men Biomedi­cin-utbildningen i sig var rätt krävande med långa undervisningsdagar och labbar, det var ett högt tempo med mycket information som skulle processas.

Vägen till den tyska arbets­marknaden

Boehringer Ingelheim är ett globalt läkeme­delsföretag med ett internationellt huvudkon­tor i Tyskland. Med sina 47500 anställda i 145 olika länder har de en imponerande om­fattning och en bra talangstrategi för att säkra företagets framtida kompetenser, bland an­nat genom att utveckla talanger via ett utbyte till huvudkontoret.

— I min nordiska tjänst reste jag många gånger till Tyskland på möten och det var på den vägen jag började etablera mig här. Tyskar älskar struktur och tydlighet och vi svenskar har en stor fördel och värderas högt utomlands tack vare vår kompetens och effektivitet. Mitt driv på arbetsplatsen upp­märksammades ganska snabbt och jag blev endast ett år efter att jag tillträdde som nord­isk chef erbjuden en tjänst på huvudkontoret som Emerging Markets-ansvarig och därefter Europa-ansvarig inom Pharmacovigilance.

Det tyska arbetsklimatet och möjligheterna

— Det är väldigt spännande att arbeta i Tyskland och dessutom har det gett mig en internationell erfarenhet som jag kommer att bära med mig resten av livet, samtidigt som jag fått en värdefull arbetsmerit genom att jobba på ett huvudkontor med över 60 natio­naliteter i samma byggnad.

Efter tre år på olika posterr på Pharma­covigilance följer nu ännu ett karriärlyft, då Nancy från den första juli 2016 har blivit ansvarig för företagets globala Quality Med­icine-verksamhet. Uppdraget går ut på att se till att marknadsbolagen ute i länderna imple­menterar företagets globala strategier.

— Och förhoppningsvis skapas också en del möjligheter på den svenska marknaden när jag åker tillbaka till Sverige!

För att komma iväg måste du ha en stark motivation att vilja arbeta i ett annat land.

Olika länder, olika arbetsklimat

— Oftast när man går in i en diskussion om andra arbetsklimat nämner man främst de kulturella skillnaderna, vilket i sig är char­migt. För mig blev det väldigt konkret när jag flyttade till Tyskland för tre år sedan. Tyskar sinsemellan tilltalar chefer med efternamn och titlar, de säger inte ”du” utan ”ni”. Och den tyska företagskulturen präglas i större mån av hierarkier än den svenska. Detta kan leda till att det ibland tar längre tid att komma till beslut då de måste bearbetas genom flera nivåer inom ett företag. Tyskar gillar ordning, fakta, dokumentation och klara besked. De argumenterar och diskuterar också sakligt, så det gäller att inte ta det personligt eller att vara konflikträdd.

När vi frågar Nancy om hon skulle rekom­mendera andra att arbeta i Tyskland, svarar hon utan tvekan:

— Absolut! Beslutet att flytta till Tyskland är något varken jag eller min familj ångrat för en sekund. Möjligheten att arbeta här har givit mig nya perspektiv på och erfarenheter av livet både på ett professionellt och ett per­sonligt plan. För den målmedvetne som vill avancera inom en stor koncern är det meri­terande – och närmast ett krav – med en eller flera utlandstjänster.

Nancy berättar att man dock måste vara för­beredd på att det är ett mer byråkratiskt sam­hälle. På söndagar är allt stängt. Det är svårt med engelskan bland myndigheter. Och att lämna Sverige för att arbeta utomlands inne­bär dessutom ofta att man saknar kontaktnät, men är man öppen för att etablera nya inter­nationella kontakter så är det inget hinder. Nancy har hunnit bilda ett stort kontaktnät med flera av sina internationella kollegor som vi fick nöjet att träffa. På Boehringer Ingelheim är engelskan det första språket, vilket underlättar nätverkandet.

— För att komma iväg måste du ha en stark motivation att vilja arbeta i ett annat land. Det är lätt att tänka sig, men när det kommer till kritan har många svårt att lämna det tryg­ga Sverige, sin familj och sina vänner bakom sig. Men är man säker så har man stora chan­ser till framgång. Och framgång kan vi defi­nitivt tala om i Nancy’s fall! Vi avrundar på huvudkontoret där Nancy visar oss runt. Det är en arbetsmiljö omringad av en fantastisk utsikt och stora visioner.

— Det är fantastiskt att få jobba i hjärtat av Europa. Det råder en hög levnadsstan­dard med faktorer som bidrar till en god livskvalité… framförallt om man uppskat­tar fotboll, öl, korv och kultur, avslutar Nancy med ett härligt bubblande skratt, som gör att vi själva plötsligt kan tänka oss ett arbete utanför Sverige.

* En Pharmacovigilance Officer ansvarar bland annat för den interna och externa rapporteringen av biverkningar från företagets marknadsförda produkter samt att säkerställa att arbetet följer myndigheternas krav.