Akademikernas a-kassa
– ett viktigt kugghjul i samhället

Text: Elin Liljero Eriksson Foto: Rikard L. Eriksson

På Akademikernas a-kassa verkar man för att ge ekonomisk trygghet och service till akademiker i arbetslivet. Att få göra skillnad i människors vardag på det sättet är något som gör dem till en lika avgörande som attraktiv arbetsgivare.

Det senaste året har varit skakigt på många sätt, inte minst på arbetsmarknaden. Det är något som Akademikernas a-kassa, som arbetslöshetsförsäkrar och ger service till yrkesverksamma akademiker, minst sagt märkt av.

– Jag tror att vi fick 20 000 nya medlemmar på några dagar när arbetsmarknadsministern i början av coronapandemin uppmanade att gå med i a-kassan. Många insåg nog att allt kan hända och att a-kassan därför är en försäkring som ger trygghet, säger Annika Stenberg som arbetar som kommunikationschef på Akademikernas a-kassa.

Annika Stenberg är utbildad samhällsvetare vid Uppsala universitet och har arbetat på Akademikernas a-kassa sedan 1988. Att hon varit på samma arbetsplats så pass länge finns det anledningar till:

– Mitt jobb är både roligt och viktigt på riktigt. Jag får vara med att göra skillnad för individer samtidigt som jag får bidra till förändring på ett högre plan, till den väl fungerande arbetsmarknaden och samhället. Det motiverar mig.

Som Sveriges största a-kassa hjälper Akademikernas a-kassa enskilda individer att få ekonomiskt skydd om de skulle bli arbetslösa.

– Vi syftar också till att ge trygghet till de som jobbar och inte är arbetslösa, om man exempelvis vill byta jobb eller vidareutbilda sig. Ingen planerar för att bli arbetslös, men det kan hända alla.

Annika Stenberg förklarar att det kan vara lätt att glömma bort vikten av att försäkra sig just när det gäller sitt arbete. Men på samma sätt som andra försäkringar, som man tecknat utifall exempelvis en oväntad olycka skulle inträffa, kan man bli arbetslös utan att själv rå för det.

– Man kanske tänker att bara man är en smart och utbildad person så kommer man inte att hamna i arbetslöshet. Men de som blir arbetslösa är inte sämre på att planera och positionera sig, ibland är man bara på fel plats vid fel tillfälle. Det har många upptäckt det här året.
För att vara med i Akademikernas a-kassa ska man vara akademiker, ha minst 150 högskolepoäng eller studera mot att få 180 högskolepoäng.

– Många har jobbat innan sina studier och då varit med i a-kassan. Fortsätter man att vara medlem även under studieperioden har man ett upparbetat skydd om man skulle hamna i en arbetslöshetsperiod precis när studierna är klara.

När Annika Stenberg började på Akademikernas a-kassa var de 14 anställda, idag är de runt 130 stycken som, när de inte jobbar hemifrån, arbetar på kansliet på Södermalm i Stockholm. Genom åren har Annika haft flera olika roller, men alla har varit kopplade till kommunikation på ett eller annat sätt.

– Idag jobbar jag dels med den interna och externa kommunikationen, dels med att leda arbetet med att ansluta medlemmar och förklara på individnivå för dem som hör av sig till oss. Jag utför också pr-arbete mot lagstiftare, politiker och politiska tjänstemän för att berätta hur systemet fungerar. Det är ett utvecklande jobb där jag lär mig mycket om människor, om mig själv och hur samhället fungerar.

Efter över 30 år trivs Annika Stenberg fortfarande bra på Akademikernas a-kassa, kanske främst för att hennes arbete får betyda något för andra människor.

– Det som ofta är värst i människors liv är att leva med en ovisshet. Det vi kan göra är att berätta hur det kommer att bli och därmed stå för en trygghet. Att få vara med och göra skillnad i andra människors vardag på det sättet känns otroligt meningsfullt. Det vill jag fortsätta med, avslutar Annika Stenberg.

När Petter Broman gick ut samhällsvetenskapliga programmet

i Uppsala universitet 2002 hade han siktet inställt på att arbeta med något som gav samhällsnytta. Men starten på yrkeslivet blev inte riktigt som han först tänkt – han blev arbetslös. Något som snart skulle ändras.

– När jag skrev in mig på Arbetsförmedlingen hade jag som mål att hitta en tjänst inom offentlig förvaltning. Trots att jag inte varit inskriven på a-kassan så länge fick jag plats på ett arbetsmarknadspolitiskt program som var riktat till långtidsarbetslösa med sikte på jobb i offentlig förvaltning.

Genom gruppen som deltog i programmet fick Petter Broman snart tips om att Akademikernas a-kassa sökte handläggare.

– Jag hade aldrig haft a-kassan i åtanke, men när jag såg annonsen insåg jag att de är en del av det kugghjul som måste fungera för att samhället ska rulla. Att få vara med i samhällsbygget på det sättet lockade mig.

När Petter Broman fick tjänsten, som först var ett halvårsvikariat, upplevde han omedelbart att han hade hamnat rätt. Så när vikarieanställningen ledde vidare till en fast anställning som handläggare kände han att han var där för att stanna. Efter sex år blev han också omprövningshandläggare. Idag har Akademikernas a-kassa varit Petters arbetsgivare i snart 14 år.

– Att jag är kvar är ett kvitto på att jag trivs enormt bra. Jag känner verkligen att jag får betyda något för samhället.

Sedan en tid tillbaka har Petter Broman en delad heltidstjänst då han arbetar med utredningar halva tiden och handläggningar på omprövningsnivå den resterande.

– Den kombinationen passar mig väldigt bra. När det gäller utredningsbiten handlar det mycket om att ta fram siffror och statistik. Vi gör bland annat en statistikrapport varje månad som vi huvudsakligen levererar till de fackförbund som har medlemmar anslutna till oss. I tjänsten som utredare handlar mycket också om att skapa sig kunskap om hur olika saker påverkar varaktigheten av arbetslösheten. Det är en extrem tillfredställelse när man känner att man hittar ett samband ingen tidigare har kunnat slå fast.

Som utredare arbetar Petter även med interngranskning.

– Det innebär att vi har en kontinuerlig granskning av vår egen handläggning utifrån en riskbedömningsplan som görs i en grupp där vår försäkringsansvarige sitter med.

När Petter handlägger ärenden på omprövningsnivå har han däremot direktkontakt med medlemmar i Akademikernas a-kassa.

– Oftast går jag ifrån ett medlemsmöte med en god känsla av att medlemmen har känt sig sedd och hjälpt. Det är enormt givande.

Men det har så klart också sina utmaningar att möta människor i nöd.

– Det kan vara väldigt emotionellt påfrestande om man är lite överempatiskt lagd, som jag tenderar till att vara. Men jag märker att belöningen jag får när jag hjälper någon att hamna rätt är större.

Trots snart ett och ett halvt decennium på Akademikernas a-kassa har Petter inga planer att gå vidare i sitt yrkesliv.

– Jag är väldigt nöjd och tillfreds med mitt jobb. Det finns en stor flexibilitet och jag känner en enorm tillit från arbetsgivaren. Jag utvecklas och får ständigt feedback från min chef, vilket betyder mycket. Dessutom händer det mycket i a-kassans värld just nu som är roligt att vara en del av. Att få arbeta bakom kulissen och inte i frontlinjen med att göra skillnad i samhället är precis det jag drömt om, avslutar han.

För Johanna Calemark har det knappt gått två år

sedan hon tillträdde tjänsten som HR-generalist på Akademikernas a-kassa.

– HR-generalist innefattar så mycket att det fanns tidigt i tanken att jobba som det för att få en bred erfarenhet. Men jag hade ingen målbild att jag ville jobba i den här branschen eller på den här typen av organisation, berättar Johanna Calemark, som har en kandidat i psykologi och tagit kurser inom arbetsrätt och ekonomi.

Efter examen från Linköpings universitet var Johanna konsult i ett år och provade på såväl stora som små företag, och när hon såg annonsen från en medlemsorganisation som Akademikernas a-kassa blev hon nyfiken.

– Att få jobba med något som känns viktigt och har samhällsnytta lockade mig.
Som HR-generalist arbetar Johanna brett och operativt.

– Jag jobbar framförallt med rekrytering och med ett projekt inom kompetensförsörjning, men även med olika HR-aktiviteter under året och personalfrågor som kan dyka upp.

Johanna tycker att Akademikernas a-kassa är en bra arbetsplats av flera skäl:

– Det är en bra kultur och sammanhållning. Vi jobbar mot samma mål, hjälps åt och lär oss mycket av varandra. Dessutom har vi även ett väldigt bra kollektivavtal, vilket är attraktivt.

Kompetensförsörjningsprojektet som Johanna arbetar med syftar till att utveckla och behålla personalen på Akademikernas a-kassa.

– I min roll har jag inte kontakt med våra medlemmar personligen, men det känns som att det vi gör för att förbättra och utveckla verksamheten i sin tur även gör det bättre för medlemmarna och det motiverar mig. Att få arbeta med ett så viktigt uppdrag som Akademikernas a-kassa känns fantastiskt.

Själv hoppas Johanna kunna stanna kvar länge.

– Jag tycker att det finns en stor utvecklingspotential här och så länge jag kan fortsätta utvecklas i min roll och inom HR så kommer jag att stanna, avslutar hon.

Det är måndag morgon

och för Victor Mossberg, som arbetar som försäkringshandläggare på Akademikernas a-kassa, väntar en arbetsdag av att granska veckans kommande utbetalningar.

– Ikväll körs bankfilerna av alla utbetalningar som ska göras på torsdag, så just idag prioriterar jag att se till så att dessa är korrekta. Det innebär att jag inte hanterar några nya ärenden idag, vilket jag ägnar mig åt under veckans övriga dagar, berättar han.

Victor Mossberg blev färdigutbildad jurist från Stockholms universitet för drygt ett år sedan och hade redan då siktet inställt på att arbeta med arbetsmarknadsfrågor på något sätt.

– Jag har länge varit intresserad av både arbetsrätt och den här typen av försäkringsrätt.

För fyra år sedan fick han sommarjobb på Akademikernas a-kassa och det var så det började. Man sökte servicehandläggare som skulle svara i telefon och på mejl hela sommaren, vilket passade Victor som handen i handsken. När sommaren var över hade han inte bara fått arbetslivserfarenhet utan också en gedigen utbildning i den ganska så avancerade arbetslöshetsförsäkringen.

– Jag fick lära mig väldigt mycket. De lade verkligen ner otroligt mycket kraft och energi på mig trots att de bara hade tagit in mig över sommaren, det gillade jag.
Den goda eftersmaken från sommarjobbet gjorde sig påmind när han strax efter att han tagit examen såg att Akademikernas a-kassa sökte handläggare.

– Under studietiden arbetade jag i stort sett hela tiden parallellt och fick känna på olika typer av arbetsgivare och Akademikernas a-kassa stack ut lite extra. Det är både en seriös och generös arbetsgivare som har ordentliga strukturer och processer för allt.

Som försäkringshandläggare har Victor Mossberg en mångfacetterad roll, men övergripande handlar den om att besluta om ersättning och få ut pengar till de medlemmar som har rätt till det.

– Jag hanterar människors ansökan om ersättning, helt enkelt. Det kan medföra olika svårighetsgrader i utredning och varierar kraftigt beroende på vad det är för typ av ärende. Min uppgift är också att se till att arbetslöshetsförsäkringens regler följs under tiden som personen i fråga har a-kassa. Att se till att utbetalningarna är korrekta är vår skyldighet.

Varje vecka rapporterar de medlemmar som är arbetslösa genom tidrapporter.

– Tidrapporterna har en strikt koppling till utbetalningarna. Inkommer inga tidrapporter, kommer inga utbetalningar. Arbetet sker i samarbete med andra myndigheter, till exempel Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen, genom att våra system interagerar med varandra.

Victor Mossberg berättar att han dagligen påminns om det betydelsefulla kugghjul Akademikernas a-kassa är i samhället, vilket är en stor drivkraft till att han trivs på jobbet.

– Jag brinner för en vardag där jag kan bidra till något större, till samhället. Det har jag verkligen fått kvitto på. Eftersom många har blivit arbetslösa för första gången det senaste året så innebär det att oron ökar hos medlemmarna. I det känner jag att jag verkligen kan bidra och hjälpa människor, avslutar han.